Liikemerkit_72_A

Benedict Zilliacus / HBL 21.1.1987: Logon — ett slags visuell haiku-dikt

Nyttografiken är en del av vår visuella kultur som etablissemanget av ”riktiga” konstnärer gärna ser ned på, och som ofta förbises av dem som rätteligen borde ha bruk för god bruksgrafik. Den är en krävande art av formgivning, som ansvarsfullt utförd kan göra en enorm insats till förmån för vår alldagliga miljös estetiska uppryckning, lika väl som den kan tjäna informativa och kommersiella syften.

Vi har en rad goda bruksgrafiker, men ännu en lång väg att gå innan publiken lärt sig att kräva deras tjänster. När man ser hur litet medvetna om behovet och nyttan av en god grafisk image också stora och beprövade affärsföretag kan vara — där det ändå gäller att med en anspråkslös ekonomisk insats kunna inhösta avsevärda ekonomiska vinster — har man inte så ä mycket att hoppas av kulturinstitutioner, kommuner, statligaf myndigheter eller enskilda ”visuella konsumenter”, när man efterlyser förståelse för vilket s väsentligt kulturellt forum affischer, annonser, skyltar, firmamärke och logo utgör.
 
Böcker Erkki Ruuhinen Design
 
Därför är det angeläget att ta varje tillfälle i akt att påminna härom. Här vill jag göra det genom att uppmärksamma en av våra främsta och framgångsrikaste grafiska formgivare — med ett sextiotal meriterande internationella pris och lika många nationella pris bakom sig — nämligen Erkki Ruuhinen.
           De omedelbara impulserna härtill är dels att han i dagarna kallats till medlem i den exklusiva Type Directors Club i New York, första finländare som anslutits till dess grupp av toppnamn inom typografisk planering och bokstavskonst, samt dels att jag fått i min hand en bok varmed han fylligt presenterar sig själv och sitt oeuvre, Erkki Ruuhinen Design.
 
Mångsidig
 
Den fyrtiotreårige Ruuhinen är en sällsynt mångsidig yrkesman, konstaterades det när han för ett drygt år sedan som Årets grafiker mottog föreningen Grafias pris: hans skala utsträcker sig från typografi och kalligrafi ända till produktion av reklamtext.
           För publiken framstår han måhända främst som affischkonstnär på den kulturella sektorn, på basen av det stora antal plakat han gjort för filmer, för operafestivalen i Nyslott, för Pori Jazz. I höstas kunde vi i Amos Andersons konstmuseum beundra hans fina affischer för Jörn Donner Productions — med sådana pregnanta motpoler som den strängt svartvita och rent typografiska presentationen av Män kan inte våldtas, gentemot den känsliga aktstudien i mjukt färgfoto för Kvinnobilder.
           För filmerna ses Ruuhinen inte sällan göra inte bara plakat, broschyrer, namnlogo, utan också själva filmrutans hela grafiska design. Detta gällde t.ex. även den internationella presentationen av Ingmar Bergmans Fanny och Alexander.
           I sin egen bok återger Ruuhinen ett rikt urval av dessa affischer och andra, som kan gälla turism, konstglas, försäkringar eller — inte minst, och inte minst krävande — ideella kampanjer.
 
Geniala logo-lösningar
 
De bästa av hans logo-lösningar kan utan tvekan betecknas som direkt geniala. Men även denne Homeros tycks understundom kunna blunda, åtminstone på det ena ögat — det ”ylebo” som under vår rundradios 60-årsjubileumsår har retat oss i rutan är faktiskt också det en produkt av
hans ritbord.
           Att jag här som illustration väljer just några av hans logoty- per har naturligtvis mycket att göra med att de är tacksammast att återge i en dagstidningsspalt, men också med att de nog före-, träder den sektor av artistens produktion som i främsta rummet väcker min beundran.
           Att skapa en grafisk symbol för ett företag eller en sammanslutning måste vara en härlig utmaning för en konstnär. Logotypen representerar
en Kleinkunst med något av samma krav och samma charm som en japansk haiku-dikt; det minimala formatet som skall laddas med innehåll, under strängt koncentrerad estetisk disciplin.
           Våra företags grafiska kultur är som ovan sagts tyvärr efterbliven, men man ser tecken på ett ökat intresse. Genom en god logotype förenad med en homogen typografi, färghållning och allmän linje i firmans hela ”ansikte” —
i papper, kuvert, blanketter, förpackningar, skyltar, annonser i press och TV, arbetsuniformer, bilar etc. — går allt flera företag numera in för att skapa sig en slagkraftig och säljande visuell identitet.
           Sen räcker det förstås inte att designern förser sin kund med den behövliga grafiska beväpningen: det gäller också för kunden att förstå använda den rätt!

Benedict Zilliacus

Erkki Ruuhinen Design. Planering Erkki Ruuhinen med Keijo Halttunen och Visa Ruuhinen. Sättning Valotyyppi, reproarbete Offset-Kopio, tryckning Painokaan, 1985. 184 s., pris 281 mk.